Regissör: Ernst Lubitsch
Producent: Ernst Lubitsch
Manus: Ben Hecht, efter en pjäs av Noël Coward
Foto: Victor Milner
Studio: Paramount Pictures
Premiär: 29 december 1933
Svensk titel: Oss gentlemän emellan
En komedi som är baserad på Noël Cowards pjäs med samma namn från året innan. Jag har själv inte läst pjäsen så jag kan inte jämföra, men "baserad på" lär vara en sanning med modifikation - filmen fick vid sin premiär en del kritik för att den avvek å det kraftigaste från Cowards förlaga. Han sa själv: "I'm told that there are three of my original lines left in the film - such original ones as 'Pass the mustard'."
Noël Cowards texter kännetecknades bl.a. av sin vitsiga och mycket välskrivna dialog, och ett flertal av hans pjäser och/eller manuskript har filmatiserats. Som exempel kan nämnas Private Lives (1931, med Norma Shearer och Robert Montgomery), Tonight Is Ours (1933, med Claudette Colbert och Fredric March) och Brief Encounter (1945, med Celia Johnson och Trevor Howard).
Design for Living handlar om en kvinna som inte kan välja mellan de båda män som älskar henne, och trion bestämmer sig för att flytta ihop i en platonisk vänskapsrelation där sex är uteslutet. Det visar sig vara ett allt annat än enkelt arrangemang...
Det känns att detta från början är ämnat för teaterscenen och inte vita duken - känslan är mer "filmad pjäs" än "film" om ni förstår vad jag menar. Men därmed inte sagt att det inte är en sevärd film. För det är det ju. Kvartetten överst i rollistan är utmärkt (Edward Everett Horton är strålande, och Miriam Hopkins gör en fin insats, men det är även lite ironiskt att den idag överlägset mest kände i kvartetten - Gary Cooper - blir närmast sopad av banan av sin medspelare/kompanjon Fredric March, som nuförtiden lär vara i princip bortglömd av folk som inte är filmvetare), och filmen håller sig tacknämligt och på teaterns vis hela tiden nära sina aktörer och deras förmåga att leverera repliker på ett begåvat sätt.
Frågan är väl dock hur trogen manusförfattaren varit Noël Coward, som sagt. Time Out London skrev: "Noël Coward's teacup wit and elegance hardly suits the beer glass temperament of his screen adapter Ben Hecht... The script galumphs when it should glide, and neither the director nor the stellar cast can bring this would-be soufflé about a bohemian ménage-à-trois... to the right fluffy consistency."
Filmens ämne var tämligen kontroversiellt och kittlande på sin tid, och den blev följaktligen en stor kassasuccé - en av Hollywoods tio mest inkomstbringande filmer under 1933.
Betyg: 3/5
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar