State of the Union (1948)

Huvudroller: Spencer Tracy, Katharine Hepburn, Angela Lansbury, Van Johnson
Regissör: Frank Capra
Producenter: Frank Capra, Anthony Veiller
Manus: Myles Connolly, Anthony Veiller, efter en pjäs av Russel Crouse, Howard Lindsay
Musik: Victor Young
Foto: George Folsey
Studio: Metro-Goldwyn-Mayer
Premiär: 30 april 1948
Svensk titel: I valet och kvalet

Spencer Tracy och Katharine Hepburn gjorde nio filmer tillsammans, och var även ett par privat från 1941 fram till hans död 1967. (Tracy var separerad från sin hustru under alla dessa år, men de skilde sig aldrig.) Bland de filmer som Hepburn och Tracy gjorde ihop kan exempelvis nämnas dramakomedin Woman of the Year (1942), den romantiska komedin Without Love (1945), westernfilmen The Sea of Grass (1947) och komedin Adam's Rib (1949).

State of the Union av mästaren Frank Capra är en satirisk, politisk komedi som från början var en populär och kritikerrosad pjäs som spelades 765 gånger på Broadway mellan åren 1945 och 1947.

Spencer Tracy gör rollen som flygindustripampen Grant Matthews, som övertalas av sin älskarinna, den inflytelserika tidningsmagnaten Kay Thorndyke (Angela Lansbury), att ställa upp som presidentkandidat för republikanerna vid 1948 års partikonvent. Matthews återförenas med sin hustru (Katharine Hepburn) för valkampanjen, men de båda märker snart att deras mer radikala politiska åsikter är oförenliga med det som partiets inre krets och den mäktiga tidningskvinnan står för. Matthews och hans hustru blir alltmer desillusionerade av det politiska rävspelet i kampanjandet, och blir också tvungna att ompröva sin egen relation...

State of the Union är en film som nog kräver en viss kunskap om och intresse för det amerikanska politiska samhället och dito historien. Dessutom är det en pratig film som håller ett högt tempo och där det finns nyanser i storyn och dialogen som kan vara lätta att missa om man till exempel äter popcorn istället för att titta och lyssna.

Duon i huvudrollerna är bra och deras personkemi förstås top notch. Spencer Tracy passade mycket bra där han fick utlopp för sin naturliga, okonstlade spelstil, och Katharine Hepburn lyste alltid klart när hon fick porträttera en kvinna med starka övertygelser. Angela Lansbury imponerar och Van Johnson är också bra.

En intressant och sevärd film. Men väldigt pratig.
Betyg: 3/5