Regissör: Michael Curtiz
Producenter: Hal B. Wallis, Jack Warner, William Cagney
Manus: Robert Buckner, Edmund Joseph, Julius J. Epstein, Philip G. Epstein
Musik: George M. Cohan, Ray Heindorf, Heinz Roemheld
Foto: James Wong Howe
Studio: Warner Bros.
Premiär: 6 juni 1942
Svensk titel: Yankee Doodle Dandy
Det här är ingen julfilm (se föregående inlägg) men väl en påkostad, storartad och i princip oavbrutet underhållande sång- och dansfilm av bästa märke.
Yankee Doodle Dandy är en biografisk film som handlar om underhållaren, pjäsförfattaren, kompositören, dansaren, sångaren och producenten George M. Cohan - som har kallats "The Man Who Owned Broadway". Filmen tar sina friheter vad gäller sanningshalten i vissa avsnitt, men Cohan själv (som visserligen var anlitad som konsult av producenterna men till syvende och sist inte hade mycket inflytande över slutresultatet) lär ha sett filmen och varit nöjd med den och James Cagneys rollprestation. (Cohan gick bort i cancer bara några månader efter premiären.)
George M. Cohan var mannen bakom sådana patriotiska musiknummer som "Over There" (som användes vid båda världskrigen som pådrivande allsång för de amerikanska soldaterna), "The Yankee Doodle Boy" och "You're a Grand Old Flag" och just patriotismen är ett starkt och genomgående tema i filmen. Produktionen var bara några dagar gammal när Japan bombade Pearl Harbor, och man beslöt sig för att göra Yankee Doodle Dandy till en upplyftande hyllning till hemlandet.
Och en patriotisk film är det, och stundtals en som verkligen inte skäms för sitt idoga flaggviftande. Om man är allergisk mot denna sida av den amerikanska livsstilen så blir filmen kanske lite för mycket. Undertecknad har dock inga som helst problem med saken.
Men det finns annat här också. Cohan skrev mer än 300 sånger under sin karriär, och i filmen finns fina exempel på inte bara patriotiska sådana.
Och som helhet är det maffigt, underhållande, roligt, gripande och medryckande. Och framför allt finns här James Cagney i vad som har kallats hans livs roll. Han fick en Oscar för sin insats (filmen fick tre statyetter totalt) och det är mycket förståeligt. Han gör en självsäker, intagande, känslig och rolig prestation och han dansar fantastiskt bra. Utan att på något vis förringa de övriga skådespelarna (Joan Leslie är bra som hans hustru och deras personkemi är mycket fin) så är det bara att konstatera: James Cagney äger filmduken under hela Yankee Doodle Dandy.
"A big, enjoyable musical biography. Cagney is so cocky and sure a dancer that you feel yourself grinning with pleasure at his movements", skrev filmkritikern Pauline Kael.
Det är bara att hålla med.
Betyg: 4/5
Betyg: 4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar