Miracle on 34th Street (1947)

Huvudroller: Maureen O'Hara, John Payne, Edmund Gwenn, Natalie Wood
Regissör: George Seaton
Producent: William Perlberg
Manus: George Seaton, efter en story av Valentine Davies
Musik: Cyril J. Mockridge
Foto: Lloyd Ahern, Charles G. Clarke
Studio: 20th Century Fox
Premiär: 2 maj 1947
Svensk titel: Det hände i New York

I december ska man naturligtvis skriva om julfilmer på en filmblogg. Och går man tillbaka i tiden till det klassiska Hollywood så finns det gott om sådana att botanisera bland. Julfilmer alltså. Och även i mina egna hyllor så finns det julfilmer. Såklart. För oavsett ens eget förhållande till julen (vilket i mitt fall kan beskrivas som ambivalent), så står det väl ganska klart att denna gigant bland helger gör sig bra som ämne för film.

Miracle on 34th Street utspelar sig i New York City mellan Thanksgiving och julhelgen, och handlar om hur varuhuset Macy's jultomte både ställs inför rätta och sinnesundersöks för att han med bestämdhet hävdar att han faktiskt är den riktige jultomten...

Det här är en mycket snäll och värmande familjefilm som i USA blivit en klassiker som stått sig fint genom decennierna och upptäcks av nya generationer varje jul.

De centrala gestalterna i filmen, och de som verkligen äger alla scener där de är med, är Edmund Gwenn i rollen som Kris Kringle (det namn som i USA brukar användas som "verkligt" namn för jultomten, ja Santa Claus) och den här inte ens tioåriga Natalie Wood som Susan, dottern till Macy's-mellanchefen Doris Walker (Maureen O'Hara).

Natalie Wood gjorde sig mycket tidigt ett namn som skådespelare och blev en omsusad barnstjärna under 1940-talet, med roller i exempelvis Tomorrow Is Forever (1946, med Claudette Colbert och Orson Welles) och The Ghost and Mrs. Muir (1947, med Gene Tierney och Rex Harrison). Rollen i Miracle on 34th Street var hennes första mer omfattande framträdande på vita duken. Hennes prestation präglas av stor charm och en självklar naturlighet framför kameran. Ihop med den likaledes mycket charmfulle Edmund Gwenn (Oscarsbelönad; filmen fick tre statyetter totalt) blir det helt enkelt kalasbra, för att använda en akademisk terminologi.

Natalie Wood blev sedermera en etablerad och framgångsrik skådespelare även som vuxen. Noteras bör t.ex. hennes roller i Rebel Without a Cause (1955, med James Dean), westernfilmen The Searchers (1956, med John Wayne) och musikalen West Side Story (1961).

Hon dog alltför tidigt, drunknad under oklara omständigheter vid 43 års ålder 1981.

Tilläggas bör om Miracle on 34th Street att den gjordes i svartvitt, men senare har den även getts ut i en färglagd version. Jag är av princip emot sådana, jag tycker att en film ska ses såsom den var tänkt från början - men jag måste erkänna att här har man lyckats fint. Koloreringen är gjord med varsam hand och det ser faktiskt snyggt ut. Men den svartvita originalversionen finns fortfarande tillgänglig.
Betyg: 3/5