19 oktober 2014

The Asphalt Jungle (1950)

Huvudroller: Sterling Hayden, Louis Calhern, Sam Jaffe, Jean Hagen
Regissör: John Huston
Producent: Arthur Hornblow Jr.
Manus: Ben Maddow, John Huston, efter en roman av W. R. Burnett
Musik: Miklós Rózsa
Foto: Harold Rosson
Studio: Metro-Goldwyn-Mayer
Premiär: 23 maj 1950
Svensk titel: I asfaltens djungel

En film noir som brukar räknas som en av de allra bästa inom denna klassiska och mycket populära genre.
The Asphalt Jungle handlar om en grupp män, karaktärer i den så kallade undre världen, som samlas kring planerandet och genomförandet av en avancerad juvelstöld. (Staden som är skådeplats för detta nämns aldrig vid namn, men det brukar antas att det är Cincinnati, Ohio.)
Det här är inte bara en bra film noir, det är en bra "kuppfilm" och en bra film överhuvud taget, oavsett genre. Den har faktiskt det mesta; en bra story och ett vasst manus med klockren dialog, snyggt foto, suggestiva och stämningsfulla scenerier och mycket bra skådespelare.
Och för regin står ju en verklig mästare - John Huston. Han har dykt upp här på bloggen tidigare, och kommer göra det igen, och det behöver väl vid det här laget för filmälskare knappast påpekas att han är mannen bakom sådana storverk som The Maltese Falcon (1941, med Humphrey Bogart), The Treasure of the Sierra Madre (1948, med Bogart), The African Queen (1951, med Bogart och Katharine Hepburn), Moulin Rouge (1952, med José Ferrer och Zsa Zsa Gabor) och The Misfits (1961, både Clark Gables och Marilyn Monroes sista film).
En av de mest påtagliga styrkorna med The Asphalt Jungle är dess aktörer. Det handlar absolut inte om de mest namnkunniga stjärnorna, men däremot om en samling väldigt skickliga karaktärsskådespelare. En efter en är strålande här; från Sam Jaffe som gestaltar en hal och ganska slemmig tysk, hjärnan bakom kuppen, till Louis Calhern som gör en fullständigt korrupt advokat och som levererar den allra minsta stickreplik med osviklig tajming och suverän känsla. Och i huvudrollen (får man väl kalla det - detta är egentligen en ensemblefilm utan verklig huvudroll) finns Sterling Hayden, som verkligen kunde kännas brutal och otäck.
Sterling Hayden, förresten, minns nog många från Francis Ford Coppolas The Godfather (1972), där han gör en liten men viktig roll som korrumperad polis. Eller från Stanley Kubricks Dr Strangelove (1964), där han briljerar som den fullständigt galne generalen Jack D. Ripper.
Notera att Marilyn Monroe, som var helt okänd 1950, gör en liten men betydelsefull biroll i The Asphalt Jungle.
Betyg: 4/5



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar