Regissör: Elia Kazan
Producent: Sam Spiegel
Manus: Budd Schulberg, efter artikelserien Crime on the Waterfront av Malcolm Johnson
Musik: Leonard Bernstein
Foto: Boris Kaufman
Studio: Columbia Pictures
Premiär: 28 juli 1954
Svensk titel: Storstadshamn
Ett stycke spännande och rå realism av mästaren Elia Kazan.
On the Waterfront är en film om våld och korruption i fackföreningarna bland hamnarbetarna i New York City. Marlon Brando spelar en f.d. boxare som hankar sig fram på tillfälliga jobb i hamnen och slits mellan olika lojaliteter - en verklighet som bokstavligen handlar om liv och död. Allt ställs på sin spets när han blir tvungen att välja ifall han ska vittna mot den korrupte fackboss som har försett honom med arbete men som också är knuten till maffian.
Det här är ett kärvt och realistiskt drama av hög klass. Regin är driven och koncentrerad, fotot är rått men vackert, manuset enkelt men samtidigt (eller kanske just därför) effektivt och flera av aktörerna är rent strålande. Musiken är skriven av Leonard Bernstein och mycket bra.
Marlon Brando är elektrisk och starkt karismatisk i huvudrollen, Karl Malden är suverän i rollen som en präst som kämpar för hamnarbetarna, och Eva Marie Saint imponerar i sin debutroll som systern till en fackföreningsledare som mördats av maffian. Lee J. Cobb gör också en minnesvärd roll som Brandos boss.
Marlon Brandos sätt att spela denna roll var präglat av en sorts realism som nog inte riktigt hade setts på vita duken förut. Den inflytelserike kritikern Roger Ebert har menat att Kazan och Brando med denna film förändrade amerikanskt filmskådespeleri för alltid. Det må vara hur det vill med den saken, men något jag gillar med Brandos framträdande i denna film är de små detaljerna i hans agerande som gör honom så trovärdig; hur han kan hitta ett stycke rekvisita i en scen och plocka och fixa och hålla på med detta föremål, på ett till synes slumpmässigt och tankspritt sätt. Helt enkelt som man gör i verkliga livet. Resultatet blir att hans karaktär känns väldigt realistisk. Ett exempel på detta är när han borstar av (och sedermera tar på sig) en av Eva Marie Saints vantar, som hon tappat på marken. Han bara står helt disträ och donar med den, och det gör hela scenen verklig.
Marlon Brandos sätt att spela denna roll var präglat av en sorts realism som nog inte riktigt hade setts på vita duken förut. Den inflytelserike kritikern Roger Ebert har menat att Kazan och Brando med denna film förändrade amerikanskt filmskådespeleri för alltid. Det må vara hur det vill med den saken, men något jag gillar med Brandos framträdande i denna film är de små detaljerna i hans agerande som gör honom så trovärdig; hur han kan hitta ett stycke rekvisita i en scen och plocka och fixa och hålla på med detta föremål, på ett till synes slumpmässigt och tankspritt sätt. Helt enkelt som man gör i verkliga livet. Resultatet blir att hans karaktär känns väldigt realistisk. Ett exempel på detta är när han borstar av (och sedermera tar på sig) en av Eva Marie Saints vantar, som hon tappat på marken. Han bara står helt disträ och donar med den, och det gör hela scenen verklig.
On the Waterfront tilldelades hela åtta Oscars, för bl.a. bästa film, regi, manliga huvudroll (Brando) och kvinnliga biroll (Saint). 1997 röstades den fram av amerikanska filminstitutet som den åttonde bästa amerikanska filmen någonsin, efter Citizen Kane (1941), Casablanca (1942), The Godfather (1972), Gone with the Wind (1939), Lawrence of Arabia (1962), The Wizard of Oz (1939) och The Graduate (1967).
Eva Marie Saint var (ja, eller är, hon är fortfarande i livet) en begåvad skådespelare som förutom denna gjorde bra rollprestationer i exempelvis Hitchcocks North by Northwest (1959, med Cary Grant) och melodramat Raintree County (1957, med Montgomery Clift och Elizabeth Taylor).
I Sverige är hon väl kanske mest känd för sin roll som mamman i TV-serien How the West Was Won (ja ni vet, Familjen Macahan).
Betyg: 4/5
I Sverige är hon väl kanske mest känd för sin roll som mamman i TV-serien How the West Was Won (ja ni vet, Familjen Macahan).
Betyg: 4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar