Regissör: Preston Sturges
Producent: Paul Jones, Buddy G. DeSylva
Manus: Preston Sturges
Musik: John Leipold, Leo Shuken
Foto: Victor Milner
Studio: Paramount Pictures
Premiär: 18 oktober 1940
Svensk titel: Jul i juli
En formsäker, effektiv och snabb komedi av den skicklige Preston Sturges - ja, för att inte glömma det väsentliga när man pratar om komedifilmer, den är väldigt rolig också.
Dick Powell spelar en enkel och tämligen fattig kontorsarbetare som deltar i en massa tävlingar i hopp om att dryga ut sin magra kassa - kanske till och med vinna en ren förmögenhet en vacker dag - och få möjlighet att gifta sig med kvinnan han älskar (Ellen Drew). När några av hans arbetskamrater råka få reda på att han skickat in ett bidrag till en slogantävling anordnad av en stor kaffeproducent, så sänder de honom, som ett skämt, ett fabricerat telegram där han får veta att han vunnit förstapriset på 25 000 dollar. Han får omedelbart en befordran och börjar spendera sina icke-existerande pengar hej vilt...
Filmen har, titeln till trots, ingenting med julen att göra. Christmas in July kommer av en replik från Ellen Drews karaktär, som tycker att det känns som rena julafton att kunna köpa möbler, smycken, en päls...
Det här är en dråplig satir riktad mot kapitalism och kommersialism (man får även in en rolig känga mot Adolf Hitler - filmen hade ju premiär 1940, gudbevars) och birollsgalleriet är befolkat av en rad roliga aktörer/karaktärer som alla bidrar till att skruva historien åt ett flertal festliga håll.
Den är kort för att vara en långfilm - den klockar in på 1 timme och 4 minuter - men det spelar absolut ingen roll. Den är effektivt berättad och har ett lyckat och i sammanhanget fullt tillfredsställande manus. Visst, en sådan här historia skulle väl gå att vrida flera varv utan att förlora något av skärpan, men nu gör man inte det och det håller ändå. Kul har man.
Betyg: 3/5
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar