Regissörer: Lloyd Bacon, Busby Berkeley
Producenter: Darryl F. Zanuck, Hal B. Wallis
Manus: Rian James, James Seymour, Whitney Bolton, efter en roman av Bradford Ropes
Musik: Harry Warren, Al Dubin
Foto: Sol Polito
Studio: Warner Bros.
Premiär: 2 februari 1933
Svensk titel: 42:a gatan
En klassisk filmmusikal, med lövtunn story, rapp och rolig dialog, många bara ben samt rejält påkostade musikalnummer. Sedan 1980 görs den även som musikal för scenen.
42nd Street är en s.k. backstage musical - det är alltså en musikal som handlar om uppsättningen av en musikal: En känd men nervöst lagd regissör anlitas för det som han själv vill ska bli hans sista musikaluppsättning. Dramatiskt blir det inför premiären då en körflicka måste ersätta den stora stjärnan, som skadat sitt ben och inte kan uppträda.
Det här är en film som har som sitt enda syfte (och det är inget dåligt syfte!) att underhålla - och det gör den. Det finns flera fina skådespelare i ensemblen, och sång- och dansnumren är sevärda och festliga. Mannen bakom dessa är den legendariske koreografen/regissören Busby Berkeley. Han gjorde sig ett namn genom att i filmmusikaler skapa enorma, synkroniserade, påkostade och ofta geometriskt stylade dansnummer. Och 42nd Street är ett prov på detta. "Imponerande", är ett passande och inte sällan använt ord när det handlar om Busby Berkeleys skapelser.
I mindre roller återfinns Ginger Rogers och den flitige filmmusikalaktören Dick Powell.
Betyg: 3/5
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar